23948sdkhjf

Debattartikel: Heinz Glöckler

Just nu arbetar Skolverket med en uppgradering av gymnasieskolan, GYM -07, som ska träda i kraft 2007. Förutsättningar är goda. I dagens och framtidens program har 800 poäng avsatts för kärnämnen och 1600 poäng för karaktärsämnen - praktiska kurser.Vi får inte glömma bort att detta är en yrkesförberedande utbildning, att man skapar basen för ett fortsatt lärande inom arbetslivet. På kontinenten, som har ett lärlingssystem, är just arbetslösheten störst för hantverksutbildade personer som inte har möjlighet att utbilda sig vidare, därför att de saknar grunderna inom språk, matematik och allmänna kunskaper. Detta är viktigt att tänka på inför framtiden, som kan innebära att de flesta enkla jobb i ett kök görs av icke utbildad arbetskraft från östländerna. För att våra ungdomar ska kunna konkurrera med lägre lönekrav, behöver de mer kunskaper och en förmåga till livslångt lärande, att kunna byta yrkeskarriär och utveckla sina kunskaper. Hur fungerar det idag? Dagens kursplaner är målstyrda, detta betyder att den enskilda skolan och läraren har en stor frihet att lägga upp undervisningen och styra över dess innehåll. Ett exempel är kursen Varmkök 100 poäng. I innehållet talas det bara om »typrätter«. I en C-uppsats, gjord av studenter vid Grythyttan, visar det sig att själva ordet kan betyda allt från köttbullar till sushi. Det skulle vara bättre att kalla kursen »baskunskaper inom matlagningen«, med Werner Vögelis bok, Werners Grunder, som utgångspunkt. Där finns alla baskunskaper som en modern kock efter tre år ska kunna, för att senare kunna utveckla sina praktiska kunskaper i yrkeslivet. Man skulle också kunna döpa en kurs till »nordisk matlagning« med fokus på metoder, smaker och nationella rätter. Att vara tydligare både mot lärare och elever skulle hjälpa oss fram till en likvärdig utbildning över hela landet.På Stockholms hotell- och restaurangskola genomfördes med hjälp av Skolverket ett pilotprojekt som heter LIA där 30 elever fick all sin praktiska undervisning i årskurs 2 och 3 förlagd till en arbetsplats. Branschen och krogarnas ansvariga handledare visade at man kunde ta ansvar för eleven och dennas kunskapsutveckling på ett formidabelt sätt. Skolan har fortsatt att erbjuda denna möjlighet till sina elever.Skolverket påpekar också att det är viktigt för skolan att ha ett fungerande programråd, där branschen har ett stort inflytande över utbildningen. Skolan behöver hjälp med att tolka kursplanen så att utbildningen och dess innehåll blir aktuellt. Det blir fel när vi på skolan gör på ett sätt och de »ute i näringen« på ett annat. Finns det hinder för att vår utbildning kan bli Europas främsta?Skolverket har gett lysande grund genom sina styrdokument för en modern yrkesföreberedande utbildning, sedan är det upp till skolan och näringen att arbeta tillsammans för Sveriges framtid. Det är oftast experterna från skolan som är ett hinder i utvecklingen genom sin motvilja till förändring. De bevakar sina egna och sin skolas intressen, basen från 1994 skall gälla även 2015. Hur är det med Gesällbrevet? Personligen anser jag att först när man gjort ett gesällbrev ska man kunna kalla sig kock. Hur löser vi detta? Här kommer ett enkelt förslag: det teoretiska provet gör man under sista året i skolan - när man sedan har arbetat ett år ute i arbetslivet - med en köksmästare som är medlem i föreningen - intygar köksmästaren att personen har kompetenser och sänder ett intyg till föreningen och gesällbrevet är klart.Ska vi även ha en modern köksmästarutbildning?Självklart, denna utbildning ska inte innehålla några praktiska moment, den grunden ska finnas efter fem år i branschen, men ekonomi, ledarskap och kunskaper om alla statliga styrdokument - t ex ska hygien ingå. Upplägget kan vara en kurs på distans. Grythyttan har t ex tagit fram en sådan för SHR och HRF och som SKF har fått tillgång till. Nu är kockyrket populärt hos alla ungdomar. Låt oss förvalta detta förtroende för yrket på ett bra sätt genom att skapa karriärvägar både i Sverige och utomlands. Där behövs dessa viktiga certifikationer. Heinz GlöcklerStudierektor för uppdragsutbildning/programansvarig, Culinary Art, Örebro Universitet, Institutionen för Restaurang och måltidskunskap i GrythyttanSynpunkt på »Tydligare kursplan krävs«- ur ett elevperspektivJag har nu förmånen att ha min sista praktik hos Peter Wilbois på Skepparholmen där jag lär sig mycket. Angående utbildningen tror jag att mer praktik är ett måste för att man ska kunna jobba som kock. Men praktiken måste vara lite mer styrd från skolan, t ex bör lärarna informera praktikplatsen om vad eleverna behöver träna mer på. Jag tror också att man behöver en teoribok med alla grunder samt att utbildningen blir likvärdig på alla skolor. Allt kan man inte lära sig på praktikplatserna så skolan spelar en stor roll. Just nu riktar olika skolor in sig på olika saker. Idén om gesällbrevet är bra, men som det är nu så har de flesta inte kunskapen somm krävs för att klara ett gesällbrev efter tre år. Jag tycker att man ska avsätta mer tid för ekonomi i skolan. Kanske en kurs i kalkylering, moms, skatter och avgifter. Jag själv hade ingen koll på det när jag slutade skolan efter tre år på hotell- och restaurangprogrammet. Jag valde att gå ett fjärde år och först där fick vi ekonomiska kurser. Även klassiska maträtter och köksfranskan behöver man träna mer på. Rebecka Axelsson, nyutexaminerad från hotell- och restaurangskolan i Vimmerby.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.128