23948sdkhjf

Lycka kan köpas för pengar

Vi blir lyckliga när vi får äta och dricka gott hemma och/eller på krogen. Det kan man konstatera efter att ha läst den nya Konsumtionsrapporten.

Ju mer vi konsumerar desto mer välmående, lyckliga och tillfreds tycks vi vara. Det framkommer i Konsumtionsrapporten 2012 som ges ut av Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.Man skriver i rapporten att "I dag är lycka något som människor öppet pratar om att de strävar efter, men pengar och konsumtion anses vara förkastliga medel för att uppnå detta mål. Förmodligen skulle inte många av oss hålla med om att konsumtion och lycka hänger ihop om vi blev tillfrågade i en enkät, eftersom vi inte vill att det ska vara så. Men då vi frågar om konsumtionen enskilt och om lyckan enskilt, så finner vi att den subjektiva lyckan skattas högre då konsumtionsnivån stiger. Detta samband tycks gälla även då vi kontrollerar för andra lyckofrämjande variabler, t.ex. samboende, aktiv fritid och hög inkomst". Sambandet mellan konsumtion och lycka gäller inte för all typ av konsumtion. Det är framförallt inom tre områden som pengar tycks generera lycka: (1) utlandssemester, (2) välgörenhet, (3) matkonsumtion. De första två områdena stämmer väl överens med tidigare forskning som funnit att konsumtion av upplevelser gör oss mer lyckliga än konsumtion av varor och att vi blir mer lyckliga av att konsumera för andra än oss själva. Vi vill särskilt uppmärksamma det tredje området då detta inte är känt sedan tidigare. Konsumtionsrapporten 2012 visar på ett samband mellan matkonsumtion och lycka, som inte tycks gälla vid konsumtion av kläder, möbler och hemelektronik. – Matkonsumtionens betydelse för lyckan är intressant att relatera till SCBs statistik. Matkonsumtionen tycks nämligen ha ökat konstant under det senaste decenniet, medan möbelkonsumtionen och klädkonsumtionen stagnerat eller minskat något under senare år. Är det så att svenska folket har förstått att möbelkonsumtion och klädkonsumtion inte är lyckan värd eller är det konjunkturbetingat? undrar John Magnus Roos, redaktör för Konsumtionsrapporten 2012.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.062