Vi bör äta mindre av den här varan, enligt de nya näringsrekommendationerna. Den minskade mängden processat rött kött bör heller inte ersättas av fågel utan växtbaserad kost. Foto: Colourbox

Ät mindre rött kött och mer grönsaker, fullkorn och nötter. Det är några av punkterna i de nya och uppdaterade nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Arbetet har väckt mycket reaktioner då rekommendationerna för första gången inte bara tar hänsyn till hälsa utan också miljö och klimat.

– En viktig slutsats är att det som är bra att äta för hälsan på det stora hela också är bra för miljön och klimatet, det vill säga att äta grönare och mindre kött. Det liknar väldigt mycket de kostråd vi redan har i Sverige, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Rekommendationen kring rött kött minskas från 500 gram konsumtion per vecka till max 350 gram. Mängden processat rött kött rekommenderas vara så låg som möjligt. Den minskade mängden bör heller inte ersättas av fågel utan växtbaserad kost, enligt NNR.

– I debatten om nya NNR verkar det finnas en missuppfattning om att rekommendationerna skulle innebära att alla borde bli vegetarianer. Så är det inte. Däremot skulle många behöva äta mindre kött för hälsans skull, säger Åsa Brugård Konde.

NNR-arbetet har finansierats av Nordiska ministerrådet och letts från Norge där det svenska Livsmedelsverket ingått i den ansvariga projektgruppen. Näringsrekommendationerna uppdateras ungefär var tionde år för att ta hänsyn till aktuell forskning och utifrån det formulerar Livsmedelsverket nationella kostråd som påverkar bland annat maten som serveras på sjukhus, äldreboenden och skolor.

– Redan i de nuvarande kostråden i Sverige som togs fram 2015 vägde vi in miljöaspekter, vilket vi då var först i världen att göra. Därför tror vi inte att de nya NNR kommer innebära så stora förändringar för de reviderade kostråden, säger Åsa Brugård Konde.

Innan Livsmedelsverket uppdaterar de svenska kostråden har regeringen begärt att myndigheten analyserar hur kostråden kan bidra till svensk försörjningsförmåga i händelse av kris. Det kommer att redovisas 30 april nästa år.