Momskaos efter nya reformen: ”Skjuter vid sidan om målet”

I svallvågorna av debatten om höjda matpriser sjösattes den 1 april den temporära matmomsreformen som ska gälla fram till den 31 december 2027. Den innebär att momsen på livsmedel och mat för avhämtning från restaurang sänks från tolv till sex procent.

Sex procents moms gäller även för mat som hämtas från matbutiker, foodtrucks, bensinstationer, kiosker och liknande försäljningsställen.

Men några veckor efter att reformen trätt i kraft höjs nu alltfler röster mot att restaurangbranschen inte inkluderats.

– Det är oroväckande och djupt olyckligt att restaurangerna lämnats utanför. Om målet är att stärka hushållens köpkraft, vilket vi stöder fullt ut, ser vi att regeringen nu skjuter vid sidan om målet. Det har vi påtalat länge utan att få gehör, säger Carl Johan Swanson, kommunikationschef på Visita.

Läs också Visita får ny vd – Christer Fogelmarck tar vid efter Jonas Siljhammar

Enligt Visita finns det en påtaglig oro för att konsumtionen förflyttas från restauranger till livsmedelshandel och take away. Under pandemin vande sig många konsumenter vid att äta hemma och med inflation och ökade råvarupriser har det tagit tid att locka tillbaka dem till restaurangerna igen.

Krögare vittnar också om att mer take away inte ersätter intäkter från restaurangbesök där gästerna dessutom kompletterar måltiderna med förrätter, efterrätter och dryck.

– Det är långtifrån alla restauranger som erbjuder take away och i grund och botten är det ganska självklart att samma mat ska ha samma moms, oavsett var den intas, förklarar Carl Johan Swanson som varnar för att en förskjutning av konsumtionen mot livsmedelshandeln även kan slå mot jobben.

Läs också 20 000 jobb i fara inom hotell och restaurang

– Restaurangtjänster är betydligt mer personalkrävande än tjänster för hämtmat. Tvingas restaurangerna att skala ner sina verksamheter påverkas såklart jobben.

Jag har svårt att se att regeringen, när reformen löper ut 2027, plötsligt säger till konsumenterna att nu kommer livsmedel att bli dyrare igen.

Carl Johan Swanson

En fråga som oroar är problem med hantering av många momssatser samtidigt, det vill säga sex procent på hämtmat, tolv procent vid servering samt 25 procents moms vid försäljning av alkohol. Tid och administrativa kostnader för att konfigurera om betalningssystemen har tagit många krögare på sängen.

– Olika momssatser innebär en stor administrativ börda och risk för att det uppstår skattefel, påminner Carl Johan Swanson.

I arbetet med matmomsreformen har landets krögare, precis som Skatteverket, uppmärksammat en rad gråzoner som leder till gränsdragningsproblem.

Var får hämtmaten intas för att den inte ska inkräkta på restaurangernas verksamhet? Är det okej att köpa take away och sätta sig och äta den på restaurangens uteservering och hur ska personalen hantera det?

Uppdaterad information om vad som ska betraktas som take away uppges finnas i Skatteverkets vägledningar.

– Vi hade differentierad moms åren 1996-2012 då Alliansregeringen sänkte restaurangmomsen från 25 till tolv procent, samma som på livsmedel. Men hur det blir i framtiden återstår att se. Jag har dock svårt att se att regeringen, när reformen löper ut 2027, plötsligt säger till konsumenterna att nu kommer livsmedel att bli dyrare igen, säger Carl Johan Swanson.

RS & Fastfood har sökt företrädare för Hotell- och restaurangfacket, HRF, för en kommentar. De hänvisar till en kort intervju med HRF:s ordförande Eva-Lotta Ramberg i medlemstidningen Hotellrevyn. I intervjun är facket ”inte är odelat positiv till beskedet om sänkt moms”.