Svenskt kött gör comeback – men finns det tillräckligt?

Det börjar sakteligen ljusna för den svenska köttproduktionen. Efter en längre tid med brist på framför allt nötkött visar nya siffror från Jordbruksverket att både produktionen och antalet nötkreatur ökar. 

I augusti producerades drygt 8 procent mer nötkött än samma månad förra året. Även grisköttsproduktionen ökade, men bara med omkring 1 procent.

Samtidigt visar också Jordbruksverkets senaste preliminära djurräkning att antalet nötkreatur har ökat med 25 000 djur det senaste året, till totalt 1 425 000. Både kor och kalvar har blivit fler. En så stor ökning av antalet nötkreatur under två år har inte noterats sedan början av 1990-talet.

Läs också Svenskt Kött ser potential i restaurangbranschen

– Efter att ha minskat kontinuerligt sedan år 2015 har antalet mjölkkor nu ökat två år på raken, konstaterar Anders Grönvall, statistiker på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Svenskt kött är tillbaka

Det är ett viktigt tecken på att utvecklingen kan ha vänt även på längre sikt. Fler kor och kalvar kan så småningom innebära fler djur till slakt, även om det tar tid innan det märks på marknaden.

Den förbättrade tillgången har fått branschorganisationen Svenskt Kött att uppmana handeln, restaurangerna och livsmedelsindustrin att börja välja svenskt kött igen.

Under framför allt nötköttsbristen har flera tillverkare  och producenter ersatt svensk råvara med importerat kött, bland annat i färdigrätter och andra förädlade produkter. Nu tycker organisationen att det finns tillräckligt med underlag för att byta tillbaka, skriver de i ett inlägg på sociala medier under rubriken Svenskt kött är tillbaka.

Läs också Enbart svenskt kött på Texas Longhorn

Men frågan är om det verkligen finns tillräckligt med underlag än.

Fortsatt höga priser

Förra året minskade den svenska nötköttsproduktionen med 8 procent. Årets ökning kommer alltså efter ett rejält tapp. Visserligen har utvecklingen varit positiv under sommaren. I juni ökade produktionen med 17 procent jämfört med samma månad 2025, följt av drygt 5 procent i juli och drygt 8 procent i augusti.

Men att produktionen börjar öka betyder inte att köttbristen är löst. Återhämtningen kommer att ta tid, och de fortsatt höga priserna visar att marknaden fortfarande är pressad.

Enligt Jordbruksverket fick uppfödarna i genomsnitt 89,39 kronor per kilo för ungtjur i en viss kvalitetsklass under vecka 38. Det är 27 procent mer än samma vecka förra året. Trots att mer nötkött nu produceras ligger priserna fortfarande betydligt högre än för ett år sedan.

Läs också Information om kötts ursprung kan bli krav för restauranger

För grisköttet ser det annorlunda ut. Där ökade produktionen redan under 2025 med 2 procent. I juni i år steg produktionen med 12 procent, men under både juli och augusti var ökningen bara omkring 1 procent. De senaste siffrorna från Jordbruksverket visar dessutom att antalet grisar är i stort sett oförändrat jämfört med förra året.

Tuff konkurrens

Svenskt Kött pekar samtidigt på att produktionen under årets första sex månader ökade med 3,6 procent för griskött och 3,1 procent för nötkött. Organisationen vill därför se mer svenskt kött i bland annat korv, köttbullar och färdigrätter, där importerat kött i vissa fall har tagit över.

Läs också EU kan förbjuda "vegoburgare" – vill undvika förväxling

Men för livsmedelsföretagen inbjudan kanske inte så enkel. De måste kunna få tag på tillräckligt mycket svenskt kött, vara säkra på att leveranserna fungerar och dessutom få ekonomin att gå ihop. 

Med dagens höga priser på svenskt kan det vara svårt att konkurrera med billigare import.

Jordbruksverkets siffror visar ändå att utvecklingen går åt rätt håll, särskilt för nötköttet. Men även om fler djur finns på gårdarna och slakten ökar kommer det att tid att bygga upp den svenska produktionen igen till  det ”normala”.